Avslut...

/...

Allt gick så snabbt!
Plötsligt tog allt slut..
Jag hade velat det själv
Men ändå inte
Jag var inte alls beredd
Men det var det bästa (?)

Jag försöker intala mig just det
Att det var för det bästa
Att jag har det bättre utan dig
Att du är en dålig människa
Att du inte förtjänar mig

Men jag kan inte komma ifrån ett faktum
Jag älskar dig
Eller älskade dig
Känslorna finns fortfarande
Jag kan se på dem och ta på dem
De är så fragila, som av glas

Nu har luften gått ur mig
Känner mig så tom!
Ihålig i både kropp och själ
Som att hela jag är ett eko
Känner mig så sårbar
Återigen gav jag bort mig själv..

Känns som att jag måste hålla en fasad
Inte visa att jag är ledsen för att jag mist dig
Som att det vore något dåligt i att vara ledsen över dig
Just för hur du behandlat mig
Vet att det inte var bra
Måste vara positiv och lättad
Inte visa hur trasig jag känner mig

Andra har sina åsikter
Känns som att jag måste rätta mig efter dem
Men jag kan inte

Det är ändå mina känslor
De är äkta och vackra
Jag skäms inte över att jag älskat dig så starkt
Jag är stolt över att jag har den förmågan
Som jag har älskat...
Älskat mig tom

Jag vet att jag var ensam även när vi var två
Men nu är jag det på riktigt
Det känns!
Jag får panik ibland
Måste ha något att göra
Men ändå så orkar jag inte
Vill bara gråta, men det känns så svårt

Jag måste tillåta mig själv att känna klart
Känslorna måste få sina i sin egen takt
Annars går det aldrig vägen

Det har knappt gått en vecka
Ändå känns det som om det förväntas av mig att jag ska vara glad
Jag kan för allt i världen inte!

Visst är jag stark
Jag klarar detta
Det är inte det
Kan bara inte sätta fingret på det

Jag kan hålla fasaden
Men när jag är ensam tänker jag gråta
Om de inte vill se så ska de få slippa
Jag kan hantera sorgen på mitt eget sätt
Så som jag alltid gjort.

Punkt.

M

.../