2011-12-02

Virvelvind

/....

Inbillning, villfarelse?
Kalla det vad du vill
Jag kommer aldrig att nå dit igen
Allt var en vacker dröm
Tro mig, jag nöp mig varje dag
Varje gång så kände jag smärtan
Allt var så verkligt
Så påtagligt.

Du fick mig att känna som ingen annan
Jag flöt med, jag dansade
Som vore jag fast i en virvelvind
En karusell utan stopp
Men så hände det
Karusellen stannade upp
Jag ombads stiga av

Jag studerade hur cirkusen packade ihop
Åkte iväg.
Kvar var bara spåren i gruset
Krossat glas och använda biljetter
Jag plockade upp en glasskärva
Skar mig djupt
Det blödde en stund
Såg hur det rann över handen
Jag stoppade fingret i min mun
Drack upp blodet
Det smakade bittert av förakt
Hånet ekade i mig

Jag stirrade upp i den gråa himlen
Kände regndroppar på min kind
Stirrade ner på mina blodiga händer
Torkade av mig på byxorna
Kvar fanns ingenting..
Ingenting!


Du är som nikotin för mig!
Det förgiftar min kropp
Äter upp mig inifrån
Samtidigt ger det mig njutning
Skapar en kemisk reaktion
Får mig att slappna av
Fyller mig med falsk glädje
Gör så att jag inte blir schizofren
Men samtidigt blir jag just det
Schizofren...

M

.../

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar