Fan.

/...

Så kom han.
Han.
Han som kunde tina upp isen runt mitt hjärta
Rasera min oförstörbara mur
Eller jag trodde att den var det..

Men. Jag är så jävla rädd!
Fy fan, fy fan, fy fan!!
Jag vågar inte känna
Inte öppna mig mera

Nog är jag lite trasig alltid
Men är det så jävla konstigt?

Men Gud vad jag hoppas!
Hoppas återigen..
Dessa förbannade förhoppningar
De kommer att bli min bane snart
Lär nog dö av en hjärtattack

Men jag kan inte komma ifrån ett faktum
Jag faller, och det snabbt
Jag är kär
Fan.

Jag försöker hålla tillbaka
Kväva känslorna och euforin
Men istället drabbas jag av panik
Tårarna pressar på
Hyperventilerar..

Jag kan inte lura mig själv länge till
Bara jag ser hans namn
Får ett essemess
Ja då hoppar hjärtat över ett slag
Men åh vad jag vill
Vill med hela min varelse

Jag vet att det är tidigt än
Men jag är sån här
Jag faller direkt
Kärlek vid första ögonkastet har blivit min nisch
Jag känner så djupt
Så starkt
Jag går all in vid första given
Att jag aldrig lär mig...!
Men om jag aldrig satsar så vinner jag heller aldrig
Vilken jävla klyscha!
Men den är sann

Fan! Denna panik!
Panik inför det okända

Han...
Han verkar vara helt normalt funtad
Trygg och varm
Som en nallebjörn
Men snart sliter han mig i stycken
Äter upp min själ och pissar på mitt hjärta
Det svider redan nu
Som ett skyggt lamm vill jag dra mig tillbaka
Gömma mig för den stora stygga vargen

Jag vet redan hur det kommer att sluta
Jag har facit i hand
Men ändå måste jag ge mig in i leken
Envis som fan är jag
Jävla skit piss och helvete.

Jag är kär!
... Fan.

M

.../