min bubbla

/...

I min bubbla
I min zon
Där finns inga brustna hjärtan
Inga krossade förhoppningar
Inga förgråtna ögon
Inga skamkänslor..

Här finns styrka
Kraft.
Här är jag trygg
Omhuldad från verkligheten
För verkligheten kan göra ont
Så fruktansvärt ont!

Jag har sett och upplevt
Upplevt den sanna kärleken
Men, den gav mig bara sår
Sår som blev till fula ärr
Otaliga gånger har jag fått plåstra om mig själv
Min stolthet har fått sina törnar

Så.
Jag stannar kvar
Kvar i min bubbla.

Jag erkänner att jag är rädd
Livrädd!
Kärleken kan hela
Jag vet, jag har upplevt
Men mest av allt har den svärtat 

Jag håller hårt i min cynism
I min värld finns inga illusioner
Bara trygghet
Kalla det likgiltighet
Men det är skönt!
Jag har bara mig själv
Och, jag är viktig, viktig
Så varför förstöra något fint
Det jag har kämpat för så himla länge

Nej, jag är stolt
Jag är fri, fri att leva!
Ensam.
I min ensamhet finns den kärlek jag behöver
Ingen skam
Inget hån
Ingen gråt
Bara jag.

Visst, jag kan våga
Våga öppna mig själv
Släppa in en annan själ
Lyssna till dess ord
Fagra smicker
Inlindat i socker för att få mig på fall
Jag förstärker min mur med stål och järn
Den som kan smälta
Kan få stanna..

Men just nu så stannar jag här
Jag har tröttnat på gråt
På hopp som grusas..
Min bubbla
Min zon.

M

.../

Älska..

/...

Längesen nu
Som jag klädde mina tankar i ord
Jag gör ett försök...

Nu har jag dig
Du som förgyller min tillvaro
Älskar mig med allt vad du är värd
Bekräftar mig varje minut
Håller mig i din famn om nätterna
Kysser mig tills jag tuppar av
Smeker mig utan att jag behöver tigga
Tar hand om och värnar om mig
Du ger mig allt, nästan allt.

Men. Det finns alltid ett men!
Jag vågar inte känna fullt ut
Vetskapen av att jag kommer att förlora dig strax
Den tar död på mitt inre
Jag stänger av
Rädslan är större än kärleken!

Ditt liv tills nu är kantat med sorg
Med död, lidande och misär.
Du är missförstådd

Ingen vill att vi ska vara två
Alla säger si, säger så..
Men, jag älskar.
Det är svårt att stå emot
När "fel" älskar "rätt"!

Samtidigt kan jag känna såhär:
Varför blir det alltid samma visa?
Varför lyckas jag aldrig att pricka rätt?
Varför ska jag alltid förlora?

Men jag väljer att inte sörja
Sörja för det som komma skall
Jag vet att mitt hjärta brister den dagen du lämnar mig
Min själ kommer att krossas som finaste porslin
Jag blir ensam.
Ensam.

Men jag är glad ändå
Glad att jag får känna just nu
Får älska just dig!
Att bli älskad, så älskad..
Ingen har älskat mig som du!
I n g e n !

Lilla M

.../

Cynism

/...

Jag trippade runt på tå i min lilla värld och kände
Kände mig glad, kär och smått knasig
Välkomnade det nya
Öppnade mig och försökte släppa in en annan människa igen
Kände att jag kanske kunde låta kärleken spira
Ett litet ljus
Hopp om värme i den råa kylan
H o p p a d e s . . 


Jag vågade att kliva över kanten
Falla . . .
Ingen tog emot mig
Jag gjorde ett stort jävla magplask
Låg där på marken, chockad
Vad fan hände?
Eller vad var det som inte hände?

Jag saknade
Kände tvivel, ångest.
Undrade...
Tillslut så fanns det bara en skugga att sakna
Hålet i mitt hjärta växer sig lite större för varje gång
Äter upp mig inifrån
Det där jävla hoppet kommer att ha ihjäl mig!

Jag blir mer och mer cynisk
Mera låst
Jag är kall och hård
Känns som om hjärtat fryser till is..
Kan inte ta emot när någon visar ömhet
Jag skrattar bakom deras rygg
För jag kan inte tro på det
De måste ha någon baktanke
Inte kan de på fullaste allvar mena det!?
Det finns inget som heter ömhet eller kärlek!
Det  f i n n s  inte . .

Jag ger upp!!
E N S A M  Ä R  S T A R K  !
Det är ingen lögn
Tro mig, jag vet
Aldrig har jag varit så stark som när jag är ensam
Jag fullkomligt älskar att vara själv
Ensam med mina egna tankar
Kärleken till mig själv ger mig det jag behöver
Jag behöver inte en man!!

Jag kanske borde gråta..?
Känner att tårarna pressar på
Men för vad?
Något så litet och flyktigt
Som en vindpust, en skugga
En tanke?
Gråta över en liten kuk som inte kändes?
Någon som aldrig ens kysste mig?
NEJ TACK!!
Då kan jag hellre gråta över våran sjuka värld

E n s a m <3

M

.../

Fan.

/...

Så kom han.
Han.
Han som kunde tina upp isen runt mitt hjärta
Rasera min oförstörbara mur
Eller jag trodde att den var det..

Men. Jag är så jävla rädd!
Fy fan, fy fan, fy fan!!
Jag vågar inte känna
Inte öppna mig mera

Nog är jag lite trasig alltid
Men är det så jävla konstigt?

Men Gud vad jag hoppas!
Hoppas återigen..
Dessa förbannade förhoppningar
De kommer att bli min bane snart
Lär nog dö av en hjärtattack

Men jag kan inte komma ifrån ett faktum
Jag faller, och det snabbt
Jag är kär
Fan.

Jag försöker hålla tillbaka
Kväva känslorna och euforin
Men istället drabbas jag av panik
Tårarna pressar på
Hyperventilerar..

Jag kan inte lura mig själv länge till
Bara jag ser hans namn
Får ett essemess
Ja då hoppar hjärtat över ett slag
Men åh vad jag vill
Vill med hela min varelse

Jag vet att det är tidigt än
Men jag är sån här
Jag faller direkt
Kärlek vid första ögonkastet har blivit min nisch
Jag känner så djupt
Så starkt
Jag går all in vid första given
Att jag aldrig lär mig...!
Men om jag aldrig satsar så vinner jag heller aldrig
Vilken jävla klyscha!
Men den är sann

Fan! Denna panik!
Panik inför det okända

Han...
Han verkar vara helt normalt funtad
Trygg och varm
Som en nallebjörn
Men snart sliter han mig i stycken
Äter upp min själ och pissar på mitt hjärta
Det svider redan nu
Som ett skyggt lamm vill jag dra mig tillbaka
Gömma mig för den stora stygga vargen

Jag vet redan hur det kommer att sluta
Jag har facit i hand
Men ändå måste jag ge mig in i leken
Envis som fan är jag
Jävla skit piss och helvete.

Jag är kär!
... Fan.

M

.../

Önskan

/...


Detta är pikulärt! 
Jag slits mellan rätt och fel
För och nackdelar..



Igår var hela tillvaron ett virrvarr
Av känslor, tankar, funderingar
Jag försökte smälta och förstå
Kunde inte fokusera
Jag gick som i ett vacuum
Idag känns det bättre
Idag känns det nästan rätt



Du kan uppfylla min högsta önskan!
Det som jag har längtat efter så länge
Förberett mig i hela mitt liv..
En gåva från universum




Men på vilka premisser?
Du är så sent ute
Saknar du kon när båset är tomt?
Vill du att jag ska vara beroende av dig?
Var finns kärleken i allt detta?
Är detta verkligen genomtänkt från din sida?


Jag hade nästan kommit över dig
Du hade i princip slutat att hyra plats i mitt huvud
Känslorna började svalna
Sen kom du hit och ställde till det
Jag var så nära att kunna gå vidare
Släppa taget
Bli fri!
Nästan...


Skratt och diskussion
Kramar, kyssar
Desperation i fingertoppar
Som ville känna
Minnas, återupptäcka
Det var så innerligt
Som att du hade saknat
Även om du inte sa det så förstod jag
Du ställde frågan varför
Jag svarade därför..


Om vi ska genomföra detta
Ja då vill jag vara älskad och åtrådd
Jag vill vara hela din värld
Ditt engagemang måste finnas där
Detta är absolut ingen lek
Inte bara en hobby
Ett tidsfördriv.
Vi ska vara två!


Men.
Innerst inne så vet jag redan vad jag vill
Jag har redan bestämt mig
Men om det nu är så smart
Ja det får tiden utvisa..


M


.../

Saknad

/...

Saknad.

En känsla som sakta äter upp mig inifrån.

Jag känner mig tom 

Som ett sug inom mig.

Vad är det jag saknar?

Kanske just känslan av att vara två

Även om vi inte var det fullt ut

Så var jag inte ensam

Jag hade någon

Någon att älska

Att tänka på.

Att jag älskade finns det inget tvivel om

Rent, skört och våldsamt

Även om det inte var bra

Så älskade jag.

Det är jag stolt över!

Men nu sitter jag här

Med alla känslor flytandes på ytan

Sorg, svek, saknad.

Saknad efter något som egentligen inte fanns

En skugga, en vålnad.

Känslorna är mina

Jag måste få känna

Även om andra tycker olika

De är bara mina

Mitt hjärta och min själ som värker

Visst mår jag bra nu

Jag kan lägga energin på mig själv

Men ändå. Ändå!

Jag saknar... 

- Dina kyssar.

Kyssar som kunde vara så intensiva

Så kärleksfulla

Som fick min värld att snurra!

Känslan av dina läppar mot mina

- Dina kramar, dina händer längs min rygg..

De var sällsynta men de gav mig rysningar!

- Din kroppsvärme, som kunde få en isbit att smälta

Tryggheten bakom din stora rygg

Mina knän i dina knäveck. 

Vi hade våra få stunder då du gav och jag fick ta

För mig var de värdefulla som guld!

Det var dem jag levde på...

Men men men...

Det som en gång var oss är dött

Jag har insett det

Det blir aldrig mera vi

Jag vill inte det heller, det är inte menat.

Men jag tänker sakna och känna tills det inte finns mera

Oavsett vad andra anser så är det mitt!

M

.../

Avslut...

/...

Allt gick så snabbt!
Plötsligt tog allt slut..
Jag hade velat det själv
Men ändå inte
Jag var inte alls beredd
Men det var det bästa (?)

Jag försöker intala mig just det
Att det var för det bästa
Att jag har det bättre utan dig
Att du är en dålig människa
Att du inte förtjänar mig

Men jag kan inte komma ifrån ett faktum
Jag älskar dig
Eller älskade dig
Känslorna finns fortfarande
Jag kan se på dem och ta på dem
De är så fragila, som av glas

Nu har luften gått ur mig
Känner mig så tom!
Ihålig i både kropp och själ
Som att hela jag är ett eko
Känner mig så sårbar
Återigen gav jag bort mig själv..

Känns som att jag måste hålla en fasad
Inte visa att jag är ledsen för att jag mist dig
Som att det vore något dåligt i att vara ledsen över dig
Just för hur du behandlat mig
Vet att det inte var bra
Måste vara positiv och lättad
Inte visa hur trasig jag känner mig

Andra har sina åsikter
Känns som att jag måste rätta mig efter dem
Men jag kan inte

Det är ändå mina känslor
De är äkta och vackra
Jag skäms inte över att jag älskat dig så starkt
Jag är stolt över att jag har den förmågan
Som jag har älskat...
Älskat mig tom

Jag vet att jag var ensam även när vi var två
Men nu är jag det på riktigt
Det känns!
Jag får panik ibland
Måste ha något att göra
Men ändå så orkar jag inte
Vill bara gråta, men det känns så svårt

Jag måste tillåta mig själv att känna klart
Känslorna måste få sina i sin egen takt
Annars går det aldrig vägen

Det har knappt gått en vecka
Ändå känns det som om det förväntas av mig att jag ska vara glad
Jag kan för allt i världen inte!

Visst är jag stark
Jag klarar detta
Det är inte det
Kan bara inte sätta fingret på det

Jag kan hålla fasaden
Men när jag är ensam tänker jag gråta
Om de inte vill se så ska de få slippa
Jag kan hantera sorgen på mitt eget sätt
Så som jag alltid gjort.

Punkt.

M

.../